Författare: Liam Norberg
376 sidor
utgiven 2009
Det är februari 1993. Den tjugotreårige Liam Norberg är på väg att lämna ett gråkallt Sverige för en semester i Rio. Han har gott om pengar och har bestämt sig för att ligga lågt ett tag. Livet ser ljust ut och han har sopat igen alla spår efter flertal lyckade kupper. Väl framme på Arlanda börjar en helt annan resa än den han tänk sig. En resa som kom att ta femton år.
Nu berättar Liam Norberg om vad som egentligen hände. Insidan ger en unik inblick i den kriminella världen och skildrar de mest uppmärksammade brotten under 1900-talet. Liam är känd bland annat för sin filmroller i "Sökarna" men även för att ha gått från kampsportsmästare till yrkeskriminell. Han blev dömd till ett rekordlångt fängelsestraff för 930-miljonerskuppen mot Gota-banken 1990 och ett värdetransportrån i Göteborg.
Jag har (liksom de flesta andra) sett filmen ”sökarna” och hade en hel del förväntningar inför boken. Dessvärre blev jag ganska besviken. Visst är den spännande men det räcker inte. Det är minst sagt tröttsamt att gång på gång få saker upprepat – alla dessa meningar som tycks fascinera Liam och ständigt kommer på tal. Han hänvisar till sig själv som ”Räven” och ger flertalet beskrivningar på detta. Han skriver otaliga gånger om hur folk omkring honom ”blottar sina vita tänder”, men det som stör mig mest och hela tiden återkommer är hans sätt att anta hur polisen firar med tårta på stationen. Ena sekunden tycks Liam utlämna allt men kort därefter förstår man ingenting och undrar vilken skuld han egentligen hade i brotten. För mig känns det lite som om Liam bara valt att berätta om det han själv behagar, som om han är ärlig när det passar honom och sopar rastrerande händelser under mattan. Liam har dessutom ett stort avsky mot poliser och anser sig ha blivit felbehandlad, vilket för mig är skrattretande när han redan i början av boken visar vilken hjärtlös gangster han faktiskt var.
Insidan tilltalar inte mig något vidare. Vill också påpeka att filmen "Sökarna" nämns som mest i förbigående i en eller två meningar. Hans medverkan i filmen eller annat kring inspelningen nämner han INGET om. Vill även ge ett stort minus för den dåliga tidsuppfattningen.
